Norsjöbygdens Berättare: Bondskapodden

Ett sätt att bevara berättelser är att spela in intervjuer eller samtal. Eftersom vårt modersmål
( åtminstone hos de av oss som föddes i Norsjö kommun under första halvan av 1900-talet) är Norsjöbondska, så tycker vi att det är viktigt att bevara berättelser på bondska. Det kan göras både med ljud och bild, eller bara med en ljudinspelare för de som tycker att det känns bättre.
Vi hoppas att det fortfarande finns de som uppskattar att höra vårt modersmål.
Här finns en länk till en film om hur det går till att baka bröd i bagarstuga där bagerskan pratar bondska.
Samma bagerska ville följa upp bondskans förekomst och startade Bondskapodden -Minnesfångaren, där hon intervjuar olika personer som har/hade bondskan som förstaspråk.

Hennes kunskaper i hantering av ljudinspelare, filmkamera, och redigeringsprogram är begränsade , så vi ber om överseende för den tekniska kvalitén.

Detta enda poddinslag från år 2021 får samtidigt bli en julhälsning från mina hemtrakter.
Jag gjorde ett besök i Bodberg för att bland annat prata barndomens julfirande med skolkamraten Sam Venngren,

Avsnitt 11. Sam Venngren berättar om hur hans förfäder och -mödrar arbetade för att julen skulle bli ett minne för livet, vilket det bevisligen blivit. Hans bondska är fortfarande intakt, trots att han tillbringat sitt yrkesverksamma liv många mil från hemkommunen Norsjö och vårt språk.

Tyvärr har det blivit glest mellan poddinslagen de senaste året.
Här är det enda från 2020:

Avsnitt 10. Efter ett långt uppehåll på grund av pandemin vågade vi oss på att göra ett nytt poddinslag. Inger Sundström - känd folkbildare och entusiastisk släktforskare berättar om sitt och sina förfäders liv, och sist men inte minst hur det är att vara anhörig till någon som drabbats av Alzheimers sjukdom. Något som hon har en lång erfarenhet av .

Avsnitt 9. Ett impulsivt uppkommet eftersnack med ordförande i Norsjöbygdens Berättare fram till 2021: Thure Persson och poddaren och sekreteraren Ringvor Gustavsson efter det senaste styrelsemötet. Vi resonerar om vår roll i räddandet av Norsjöbondskan och framtidsutsikterna för det talande berättandet i allmänhet.
( Vi ber om ursäkt för bi-ljuden från SV-kontorets skrivare.)
Det uppdelade ordet som jag refererar till var svenskans behöver inte / behövs inte = "bö- int- höv" eller "böffs- int-höffs".
Kommentera gärna om ni har fler exempel eller ge oss tips om hur vi går vidare i vårt arbete.

Avsnitt 8. Så var det dags att närma sig rötterna. "Jag for ner till bror" för att citera den västerbottniska författaren Karin Smirnoff. Vi pratar barndomsminnen från Höglunda på en bänk i Sjuntorp - jag och mina bröder - Jörgen och Jarl Höglund.

Avsnitt 7. Den hittills yngsta intervjuade personen heter Helena Gustafsson. Hon bor i Bjurfors, Norsjö och delar intervjuarens intresse för ull och gamla textila tekniker.

I avsnitt 6 besökte jag Ante Hedlund för att få höra berättelser från en något yngre mans perspektiv. Inte helt ung förstås. Det är ont om sådana som pratar bondska.

Ante har berättelser om en del udda personer

I avsnitt 5 i bondskapodden så träffas två textilhantverkare över köksbordet hos Elsa Brännström i Norsjö. Elsa berättar sina minnen från barndomen och framöver livet .

Inslag nummer 4 består av en historisk redovisning över byn Petiknäs och minnen därifrån av byns son Nils-Erik Westermark, numera bosatt i Skellefteå.

Inslag nummer 3 är också en dam från grannkommunen, men nära gränsen till Norsjö kommun och har i stort sett samma variant på sitt språk som frågeställaren.