Eriks Texter bl.a. på CDn VISERN OPPA BONNSKA

                 I  HAV  ÄN  FUS’BLUS.

               Da I djeck i skola, I haadd än lärareinn,

               hon brukke schiin såm sola, hä var än trevli kweinn.

               Hon saa än dag : Vad Du har blå och stilig bussarong,

               men kan Du inte klä dig i nåt annat någon gång?

               Hä jär än fus’blus sa jig a tjännd’mä nalta staitt,

               än vånli fus’blus såm I veill håva stup i aitt.

               I denna fus’blus hä val I saaijj där triffs I bäst,

jå denna fus’blus han hav I nästan mäst.

A da I for i lumpen a dem skreijje a dommdere,

a ditta kle’förråde bar’e å a vä marschere.

Dem hadd än unnifårm såm dem hadd tainkt’åm prakk oppå.

Da sa I : Han få Jä hå kwar, för han veill jig int håå.

I hav än fus’blus såm jär sä lögåm vi a braijj,

än vånli fus’blus I veill int håva än kavaj.

I denna fus’blus, hä val I saaijj där triffs I bäst,

jå denna fus’blus hav I nästan mäst.

Terylene’böxern, slipsarn heller nylån’schortåm,

kan man lika djärna haing’opp einnersti fus’portåm.

För hä jär da nanting såm I åller taink’åm håå.

Bussaron I hav jär bådde lögåm stor a blå.

Da I djifte’mä i fjol var fjälla min säg gla,

hon sätt’sä oppi knen än stann, sä wiske hon a saa :

Visst kan Dö tå a häva opp än småking heller frakk.

Da flire I no nalta asse sa I : Namän tack,

I hav än fus’blus såm jär sä lögåm vi a braijj,

än vånli fus’blus, I veill int håva än kavajj.

I denna fus’blus hä val I saaijj där triffs I bäst

jå denna fus’blus hav I nästan mäst.

Terylene’böxern slipsarn heller ………………………….

                                                          Erik  Grahn.

               HAN  VAL  GÅ.

Pråta höger, I håårt int riktitt vå Dö saa,

hä jär o’knött där’i tellifån i da.

I tainkt’åm fåra deill’dä nöuw a hälsch oppå.

Män Dö val saaijj att än Sven-Emil han val gå.

Pråta höger, fastän I vaijt I kanschi stöör,

män I taainkt : Vä kånn fäll fåra ut a tjöör,

no veill Dö fåli fast I hav än gamm’perschå.

Män Dö val saaijj att än Sven-Emil han val gå.

Han jär tjurutt han såm sjölve skam,

män visst tårs Dö att saaijj deill.

Kan Dö saaijj att han ska laijt’sä hamm,

vat no djär han såm D veill.

Pråta höger, män vå hä frees i tellifån,

hav’e fålle nagar flaggstång över trån.

Hä kanschi jär än stöni’krååk såm hakk oppå.

Män Dö val saaijj att än Sven-Emil han val gå.

Pråta höger, visst jär’n Sven-Emil smatt senil,

tro Dö att I skull’a tjöfft mä än mobil?

Däm våå visst bra, män knapparn våra jö sä små.

Män Dö val saaijj att än Sven-Emil han val gå.

I veill ikket saaijj na maijr just nöuw,

medda han stå där a haaijr.

För han haijr sä väl, hä vaijt fäll Döuw,

för han ha sä stoor s aaijr.

Pråta höger, visst få I bju’Dä oppa schuss,

ja I tro I fått än slaing å tinnituss.

Hä bara tjut, men harDö da Dö lakt oppå,

da val Dö saaijj att än Sven-Emil han val gå.

                                                                      Erik Grahn.

       DÖ  KAN  FÅRA  RAIJNT  AT  FLATTERS.

Ja no värke Dö fäll trevli, da Dö kåmme a for freeijj,

män kåm int hit na maijr idjenn, hä kan Dö lätta bleijj.

För I bri’mä int ä vitt’n, naj I veill int att Dö kåm.

I ha fäll hårt vå granna saaijj, för nöuw sä vaijt I åm.

Dö hav än annar i Gumboda, aijn i Norsjö, aijn i Jörn,

i Bastuträsk a däri Kusfors, män vå jär Dö för ä klatter?

Dö hav nagen i Kvarnås’n, asse aijn i Kattistjörn.

Hä lönsch int att Dö kåm a fjäska, Dö kan fåra raijnt at flatters.

Jå no hav man fäll funndere, nästan åller jär Dö haamm,

för åm I reing’Dä nagen kwell sä kåm I åller fram.

För I vaijt no att Dö lur’mä, I jär int fullkåmlitt bleinn.

Men nö jär I sä skammarns laiss, sä ta dö a försweinn.

Dö hav än annar…………………………….

Ja I vaijt no att Dö fäles såm än katt’gubb i april,

Dö jåga krengåm böijarn, djiv dä åller tin att viil.

Män nö ha Dö reta opp mä, I ha vorte raijnt förtönt,

sä kåm int hit na maijr idjenn, för hä jär åller lönt.

Dö hav än annar………………………………………..

Dö ha visst nagen i Kvarnås’n, asse aijn i Kattistjörn,

Hä lönsch int att Dö kåm a fjäska, Dö kan fåra raijnt at flatters.

Dö hav än annar i Gumboda, aijn i Norsjö, aijn i Jörn.

I Bastuträsk a däri Kusfors, män vå jär Dö för ä klatter.

Dö han nagen i Kvarnås’n , asse aijn i Kattistjörn,

hä lönsch int att Dö kåm a fjäska, Dö kan fåra raijnt at flatters.

                                                          Erik Grahn.

                   DAMM’JÅNI.

Hä var än afta I for a fiske, däri om älv såm reinn djöning Byske,

I to a snårt ut, a tainkt : Män strax tår I fäll få än sju’dåkarns lax.

I vart Damm’Jåni, i tappe håva, I stuke fot’n I fåll a snåva,

än litt’n mårt ha fäll vöre måni. I vart Damm’Jåni feck eingenteing.

Än marrja tainkt I : Vå ska I djära, I for deill skogs för att laaijt na bära.

Där fanns’e rise a nalta wårt, män snåtter’blåmmern hadd frusse bårt.

I vart Damm’Jåni, int ä bär att småka, där sat a hånskratte stöni’kråka,

än snåtter’kart ha fäll vöre måni. I vart Damm’Jåni fann eingenteing.

”No vore gått” sa I ”oppa fatern, att få än kok bårti nöij’potatern”,

I hav såm litet ä potat’lann, män for a gräfte än litt’n stann.

I vart Damm’Jåni, I schärre granna, å’döij I raale at potat,wanna.

Nan litt’n knal ha fäll vöre måni. I vart Damm’Jåni fann eingenteing.

I saa ”No tort hä fäll djära sus’n, veinn oppa tips nager hunnre tus’n,

män jig hav åller hatt tur i spel, no tipp I rett, män dem spela fel.

I vart Damm’Jåni da for I småla, dem I hadd tippe dem släfft’einn måla,

ja elva  rett ha fäll vöre måni. I vart Damm’Jåni feck eingenteing.

” I få fäll åt” tainkt I ”oppa skatt’n, finansministern den wåta’datt’n,

han släfft int frå’sä än enda kroon, man jär för ong för att få pangschon.

I vart Damm’Jåni, I vart beswiken, no jär fäll stat’n onöditt sniken,

än hunnre’lapp ha fäll vöre måni. I vart Damm’Jåni feck eingenteing.

I saa ”Man tår fäll ändå val sne’a, iväg at Schellet a tjööp na kle’a,

schinn’traija mine far våra slut, hon seijj raijnt brano ill’schinern ut.

I vart Damm’Jåni, hä dem veille säli, hä ha fäll passe oppå än äli,

än bussaron ha fäll vöre måni. I vart Damm’Jåni fann eingenteing.

I saa ” Da far I a freeijj  iställe”, I for deill dotra hansch Neckes’Pelle,

hä jär än grann’steint snett nöl åm Jörn män da I kåmme sä jest hon dörn

I vart Damm’Jåni, jig såm skull schussa,än stann vä bilåm a kanschi pussa

än kaffi’skwätt ha fäll vöre måni. I vart Damm’Jåni feck eingenteing.

                                                                         Erik  Grahn.

                             Ä  LITTE  RÖTT  STAKET ..

               Ä litte rött staket dävve åm Sören,

               hä var sä fauwskut att hä fåll åm’kull.

               I såg hä låg där, da I kåmme tjöre’n.

Han saa ” Men hänna hä var ikket för ro’skull.

Han haadd ställd opp Monarken a Cresent’n,

men stålparn voor sä gammal a hadd mårtne å.

Dem skull’a vöre djort bårti cement’n,

da kanschi han ha fått stakete deill att stå.

Nö val han gå deill skogs a håågg än råga,

a lätta sååg, sä att han få än sparr.

Bara nö han få liv i motorsåga,

för hon jär slut, ja såm den värste gammel’marr.

A sen val han fäll sneepp ditta butiken,

för ska han få stakete deill att set ihop.

Da val han tåå a tjöp’ut sju’tums’spiken.

Den sårt’n skull I tro kan våra lögåm grop.

A medda han liks jär a djär affära,

sä val han tjööp na färi såm jär rö.

A sen sä bär hä deill för han att djära

ä nöitt staket såm kan stå sjölv förutan stö.

Da stå hä fäll int å än måne förrän

man kan få seijj’e nästa gåång man hälsch oppå.

Ä litte rött staket dävve åm Sören.

Da jär han faijjen, jå den gånga ska han må.

Da jär han faijjen jå den gånga ska han må !

                                                          Erik Grahn.

      FRAMMA  VOR’N  DA  HÄ  VAL  BLI’A.

Nö hav I sätt’mä dävve öppen’spis’n,

för uut sä jär’e jö än skammarns tjört.

I haaijr hörre hä glommer ne’a is’n,

i veinter vart’e bådde kallt a möört.

Visst meinns Dö dän där kwell’n i fjol åm höst’n,

I håll krengåm Dä uta fårstu’bron.

Dö skråårt a’sta a darre oppa röst’n,

a saa ” I öönschk Dö kåm da hä val vor’n.

Framma vor’n da hä val bli’a,

få I kåmma deill Dä da?

Da man ha fått ställ bårt schi’a,

a da hä jär gåtta gå.

Da hä gröönschk där oppi li’a,

a da himmäln jär såm blå.

Framma vor’n da hä val bli’a

Få I kåmma deill Dä da.

Nö järe bara kall’blåst’n a fraissta,

a gå man ut sä få man nagel’tjäll’n.

Naijj veintern jär jö sjölveste enn’laissta,

I leigg no heller unner får’schinns’fäll’n.

Visst meinns Dö da vä djeeng där utvä fårss’n,

I kån ha gått at’vä Dä nager miil.

Dö var sä mjuk a to’mä krengåm hårsch’n,

a wiske ” Kåm deill’båkas i April.

Framma vor’n ………………………………..

Nö set I jär a skåda almonacka,

hä tjänns jö raijnt såm tin ha stane å.

No laaingt I att få haing bårt hunn’schinns’jacka,

a laigg bårt krimme’mössa ni åm låå.

No meins Dö dän där kwell’n da vä gått scheljes,

no meinns Dö da Dö törke bårt än tår.

A saa ” Visst veill Dö djära mäg deill veilljes,

a kåmma hit idjenn sä fort hä går?

Framma vor’n …………………………..                                Erik  Grahn.

GONATT’VIIS  AT  ÅM  GABRIEL.

Nö far hä mörkern, nö far hä kwelles,

män haijle dan ha Dö gåtte pelles.

Nö val hä schönt för åm litt’n draing,

att änteligen få krup i saing.

Nö far hä våra sä möittje lide,

nö val Dö tjå’Dä, nö val Dö dji dä.

Nö val Dö slummer i alla fall.

I tro Dö tjänn’dä raijnt brano all.

A dära himmeln hå schärnern blaske,

a månen redan än bit ha traske.

Han liis oppå’dä sä gul a runn,

snart kåm no pjusken än herr John Blunn.

Än John a’n Ole vä paraplyern,

däm våå go’akti, dem våå int schien.

Däm tåga däg uti wår’sänn hann,

a fåli däg ditti drömmens lann.

Dö dröömm åm morfarn såm djär grimaschern,

da Dö far dråga däri muntarschern.

Da val Dö hukker a flir a’sta,

da val visst mormora ganska gla.

I såg i kwellst da Dö låg a dure,

Dö håll sä hart krengåm gose’djure.

Hä jär än mjuk litt’n igelkått,

nö val Dö tåga a såva gått.

A mörnåm da Dö far slå opp öga,

da ska i sätt’mä än stann a löga.

Da ska I tåga a rimmenter,

da ska vä tjåller a fantiser.

Nö far hä mörkern , nö far hä kwelles,

män haijle dan ha Dö gåtte pelles.

Nö val’e schönt för än litt’n draing,

att änteligen få krup i saing.                          Erik  Grahn.

               MÅRTTJÄNN’VÄGEN.

Mårttjänn’vägen bri kåmmun sä ikket åm,

Mårttjänn’vägen  bri kåmmun sä ikket åm.

För åm höst’n jär’e djörja,

män åm vor’n da jär’e sörja.

Mårttjänn’vägen bri kåmmun sä ikket åm.

Far man ut a tjöör än vånli såmmar’dag,

få man ilt i mågan da man tjårt ä tag.

Jå no kan man fårra småla,

da hä bara jär pått’håla.

Mårttjänn’vägen bri kåmmun sä ikket åm.

Ska man fäless Mårttjänn’vägen veinter’ti,

val man håva vä’sä låång a braaijj a schi.

För där jär’e jamt o’före,

sällan håva vä go’före.

För han ploges bara åm däm håva ti.

Stannåm jär’e främmen såm ska kåmma hit,

män dem sno da dem ha tjårt än litt’n bit.

För däm tööick hä jär sä mårutt,

einge grus a brano spårutt.

Mårttjännvägen bri kåmmun sä ikket åm.

Föri’vekkun to I mo deill mäg a for,

djeck einn dära Norsjö kåmmunal’kåntor.

Män där fanns’e int än krövel

såm hadd seitt än väga’hövel.

Mårttjänn’vägen bri kåmmun sä ikket åm.

Män där sat a gone’se än tjännsteman,

fast I tro han djär sä lite såm han kan.

Han feck int nanting bårti hennrern,

sat a skallre vä lauws’tennrern,

Mårttjänn’vägen naij han bri vä ås sint åm

Män deill slut sä sa han bara ” harDö döuw

aijn sak kan I tåla om a redan nöuw.

Vä snöör päninga i’ställe

oppa ållt jär’i samhälle.

Mårttjänn’vägen naijj han bri vä ås sint åm.

För’i jul sä kåmme tomt’n jå’män visst,

han saa ”Go Jul” asse tacke han för sist.

Ha saa ” Vägen såm jä håva

ha man åfta gått a snåva,

för hä jär jö alla tiders puckelpist” !

Mårttjänn’vägen bri kåmmun sä ikket åm,

Mårttjänn’vägen bri kåmmun sä ikket åm.

Naijj hä jär fäll raijnt dä’samma

att man tag a buffer hamma.

För Mårttjänn’vägen bri kåmmun sä ikket åm.

                                                          Erik  Grahn.

DA  VAL  DÖ  HÄVA  OPP  Ä  PAR  WÄMMANS’BÖX.

Åm Dö tainkt’åm ut a gå veinter’ti,

heller uti skojåm stå, utan schi.

Kanschi Dö ska mauwk’oppå ni åm li.

Håll’oppå a bruschel ven sä Dö val blauwt åm knen.

Da val Dö häva opp ä par wämmans’böx.

hä var vånlitt förr, Dö val varm a törr.

Da val Dö häva opp ä par wämmans’böx.

För hä hadd däm förr i tin.

Åm Dö tainkt’åm ut a gå framma vor’n,

kanschi Dö ska seijj’oppå  na äli’torn

Åm Dö sätt’dä för att viil nea jor’n

skull’e faktiskt kånna heenn, att Dö val kall åm enn.

Da val Dö häva opp……………………………………….

Åm Dö tainkt’åm ut a gå såmmar’ti,

kanschi möijja kåmma. Da seg Dö fi.

åm däm bites sä hä klå, heller swii

Dö val bådde gan a veill, vå ska Dö tå’dä deill.

Da val Dö häva opp …………………………………

Åm Dö tainkt’åm ut a gå nagen höst,

bara för att Dö veill håå, longt a töst.

Ska Dö bara haijr’oppå dän einre röst,

såm håll oppå a slapper mäst, åm att hä jär no bäst.

Att tå a häva opp ………………………………………………….

                                                          Erik Grahn.

                       GOKKE  DÄRI  NECKERS.

               In jär skola redan slut,

               män int hav Dö tainkt’åm ut ?

               Ja I seg’Dä jänna skal’e ikket skrekkes.

               Is’n jär för tunn a swag, far Dö ne’djöning i dag.

               Ja da kan hä våra gokke däri Neckers.

               Har’Dö kniven lätt Dö bleijj,

               ja hä lönsch int att Dö skreeijj.

För I seg’Dä jänna skale ikket snekkes.

Åm Dö schär’Dä di ä baijn, far Dö blöö ja såm än raijn.

A da kan hä våra gokke däri Neckers.

Hav Dö ette raijnt för fort,

heller nanteing Dö int bort ?

Hä var sjölve bönna vå hä nö for hekkes.

Tag a dreick än kåpp a te, var gla att Döuw int ha tarm’vre.

För da kånn hä våra gokke däri Neckers.

Män int veill Dö våra bra

gå deill påst’n nöuw i da,

jänna hav I jö ä brev a hä ska schekkes.

Seijj’Dä för nö da Dö gå, sä Dö int val tjårt’oppå

För da kan hä våra gokke däri Neckers.

Da Dö liks ha hö’opp skon,

veill Dö gå snett bakåm lon,

haing’opp saltstaijn för nö skale fårra slekkes.

Män åm Dö få seijj än bjärn, reta’n int vå än Dö djär.

För da kan hä våra gokke däri Neckers.

                                                          Erik  Grahn.

                    BRAXTRÄSK.

Snart jär’e jö dags för semester, ska vä fåra bårt ä tag ?

a fäless än stann krengåm värta, no ha Dö nage bra förslag.

Vä fåra at Braxträsk, där jär’e ganschka bra.

Vä fåra at Braxträsk åm vä ska tjöör a’sta.

I skull vili seijj i Ammerka, för där jär’e fint a stort.

HarDö döuw däri Ammerka där hav’I eingenteing o’djort.

Vä fåra at Braxträsk …………………………

Vä fåra ………………………………..

Män ska vä int fåra at London, heller ska vä proov Paris ?

De tjållra kånna jö int bonnska, I far int dit för nage pris.

Vä fåra at Braxträsk ………………….

Vä  fåra ……………………………………

Män vå tro Dö da åm Las Palmas, heller kanschi Amsterdam ?

Naijj da val man bara lämmen, einnarn man ha kåmme fram.

Vä fåra at Braxträsk …………

Vä fåra ………………..

Da fåra vä ditta Vithatt’n, ja vä kånna skåda Stoor’n,

I jär huvvu’swag a hä vaijt Dö, redan uta fårstu’bron.

Vä fåra at Braxträsk ………………..

Vä fåra ………………………

Vä kåna jö tjöör deill Åmlia, a få äta åss n bit.

Däm håva fäll mäste grön’fore, naijj män’si åller far I dit.

Vä fåra at Braxträsk …………………

Vä fåra ………………

Ha Dö nargång seitt Dahlbergs’gålåm, jamän däri Bastu’tjänn,

män nö kan I raijnt val I skrålåm, nö tro I raijnt att I far fläänn.

Vä fåra att Braxträsk ……………………

Vä fåra ………………….

Ska vä tåå än sikel’semester, någersst krengåm Kattistjörn ?

Män int ha Dö raijnt vorte tjållrutt, da val I spik’åt fårstudörn.

Vä fåra at Braxträsk ………………

Vä fåra …………………….

Ska vä wiil opp åss än vecku, i Gissträsk heller Ulriksdal ?

Män nö val I nästan förblånad, hä kåm fäll åller oppa tal.

Vä fåra at Braxträsk …………………

Vä fåra ……………..

Da stiir vä a fåra at Kwammarn, Hög’lia a Bomarsunn,

där sätt I fäll åller ne stövlern, int ensch än hunnredels’sekunn.

Vä fåra at Braxträsk …………………

Vä fåra …………………

No jär’e nästan för kröwlitt, Dö ska bestäämm i alla fall.

Hä jär jö sä skammarns bedrövlitt, att Dö ska våra än tjurskall.

Vä fåra at  Braxträsk ……………….

Vä fåra …………………………………

                                                          Erik Grahn.

SANKTA   LUCIA.

                 Natta  jär  mörk  a  kall

                 iteråm  stöuwjern.

                 Man  släpp  i  alla  fall

                 möijja  a  flöuwjern.

                 Da  kåm  hä  än  person,  järä  a  Fia ?

Najmän  seijjern  åt,  hä  jär jö  hon, a  Sankta  Lucia.

                 Vå  hon  jär  grann  a  fin,

                 jusa  i  håre.

                 Hä  dråppa  stearin,

                 gåre  sä  gåre.

                 Hon  hav  ä  rött ä  bann,  utani  sia.

                 Naj  nö  val  I  sätt’mä  ne  än stann,  a  seijj  a  Lucia.

                 Sä  go  än  saffrans’bull

                 leigg  oppa  brecka.

                 Panna  jä  varm  a  full,

                 man  kan  få  hecka.

                 Hav  Dö  än  karamäll,  såm  I  få  djii’a ?

                 För  hon jär  da  raijnt  för  bra  a  snäll,   a  Sankta  Lucia.

                 A  hon  hav  baker’åm

                 än  hop  a  tärnern.

                 Dem  stå  a  glemma  såm

                 sola  a  stjärnern.

                 No  hadd  I  fäll  idag,  såm  ilt’åm  tia.

                 Men  nö  val  I  lungern’mä  ä  tag  a seijj  a  Lucia.

                 Tärnern  dem  våra  oong,

                 jusa  i  hanna.

                 Hair’åt  dem  fårra  sjoong,

                 Glans  över  stranna.

                 Hänna  låt  bätter än  ”Tjo fadderia”.

                 Naj  nö  val  I  sätt’mä  ne  idjenn,  a  seijj  a  Lucia.

                 A  nager  pajka  håå

                 stut  oppa  skallåm.

                 I  funder  åm  dem  våå

                 frå  Norsjö’vallåm.

                 Naj’män  hä  jär  jö  dem  frå  Långmiir’lia.

                 A  dem  vankne  redan  föri  fem,  a  fåårt  a  Lucia.

                 Pajkarn  dem  gå  än  swaing,

                 uti  stromp’lästa.

                 Sjoong  åm  än  stallar’draing

                 såm  vatt’n  hästa.

                 Jig  såm  hadd tainkt’åm  ut,  a  tjera  schiia.

                 Men  nö  val  I  tjå’mä  än  menut,  a  seijj  a  Lucia.

                 Hon  kåm  vårt’enda  år,

                 faijjen  a  vacker.

                 Spri  värmen  där  hon  står,

                 sä  man  slut  skakker.

                 Hä  tjänns jö  nästan  da,  såm  hä  vor  bliia.

                 Da  man  få  seijj oppå  a  Sankta  Lucia.

                                                                                 Erik  Grahn.