Nytt verksamhetsår

Nu är årsmötet avklarat och vi går ett nytt verksamhetsår till mötes. Vi planerar att fortsätta samarbetet med Alla Tiders Norsjö och Studieförbundet Vuxenskolan, och andra föreningar som delar våra värderingar och är villiga att samarbeta med oss, och får på det sättet en större spridning av evenemang och berättelser. Snart kommer också en Cd lanseras med Bonsk-låta som Erik Grahn skrivit text till och som framförs av olika lokala artister.

Vi har nu också en filmkamera att tillgå, och de som önskar att vi filmar deras berättelser är välkomna att höra av sig. Ni får gärna berätta på bondska, eftersom det är en av våra uppgifter - att bevara och sprida vår dialekt. En bondska- podd har startats  där vi intervjuat några personer med rötter i Norsjö eller dess närhet. Föredrar ni att vi dokumenterar era berättelser enbart med ljud, så går det lika bra.
Välkomna att höra av er.

Välkomna på årsmöte den 12 mars

Åren rullar på och nu är det dags för årsmöte igen.

Den 12 mars kl. 18.00 hålls Årsmöte med Norsjöbygdens Berättare i Vuxenskolans lokaler på Storgatan 50, Norsjö

Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar, så bjuds ni på kaffe och någon form av underhållning  ( Inte klarlagt i vilken form ännu). Valen är förberedda. 

Här nedan kommer en sammanfattning av verksamheten under 2018 sammanställd av sekreteraren: 

Under år 2018 har NB haft några berättarevenemang.  I Kniplogen Bjursele hade den 3 juni Erik Eriksson bördig från Pjäsörn en föreläsning om Gunter Wallraff ( med vilken han f.ö. är personligt bekant.)  Föreläsningen handlade om G.Wallraffs arbete med att dokumentera s.k. gästarbetare i Tyskland och deras synnerligen anmärkningsvärda arbetsförhållande som de utsattes för. Erik E. berättade även om sin kommande bok "En amatörvärldsförbättrares memoarer" en bok som nu är ganska klar för utgivning. 

I Dahlbergsgården Bastutjärn, hade Cecilia Bjursell bördig från Kwavisträsk en föreläsning om sin avhandling gällande Eskil Gimerus bok"Röster som tystnat." 

 I Bjursele den 21 september var det förhandsvisning av dokumentärfilmen om författaren Stieg Larsson, vilken i sin barndom hade en viss anknytning till Bjursele och Moggliden. Från NB medverkade Anna Hansson och berättade om sitt arbete med att få fram information om Stieg Larssons uppväxt i trakten.

 I Norsjö bibliotek den 24 september var det ett berättarcafé med temat " Fotbollen i Norsjöbygden."  Detta lockade många åhörare, och ett flertal f.d. fotbollsspelare medverkade  med att berätta om mer eller mindre dråpliga situationer, under den epok då nästan varje by inom kommunen hade ett eget fotbollslag.

NB har också införskaffat en modern filmutrustning och hoppas att kunna dokumentera en del företeelser till eftervärlden.

Erik Eriksson gästade Bjursele och Kniplogen

I söndags var det dags för Berättarföreningens evenemang i Bjursele. Bygdens son Erik Eriksson - numera bosatt i Falun - berättade om sitt spännande liv och sina möten med olika författare. Bland dessa var Günter Wallraff som också varit gäst i Falun för ett antal år sedan.
Han visade en del filmer från Wallraff tillvägagångssätt och bakgrunden till hans arbete. Här finns ett exempel , men det finns många fler filmer på You tube för den som är intresserad. Han wallraffar fortfarande vid 75 års ålder. Här finns en artikel i DN från år 2010 om bakgrunden till hans projekt som svart
Möter var välbesökt och Bjursele Byaförening sålde kaffe och gott fika.

Erik Eriksson avtackades av ordförande Thure med en bok om Norsjö kommun.
  .

Årsmöte med besök från Skellefteå

Berättarföreningen höll sitt årsmöte förra veckan. Det blev en del smärre ändringar i styrelsens sammansättning. Se länken styrelsen
Enar Nordvik , arkitekt på Bygg- och Miljökontoret i Skellefteå , berättade  med inlevelse om hur hans arbete blivit mer och mer som ett berättande. Han organiserar bl.a. stadsvandringar i Skellefteå och han har även förekommit som bokrecensent i Tvs Gokväll. En intressant personlighet som vi hoppas ska inspirera till att föra berättartraditionen vidare i generationer framöver.

Ture Lundmark i samspråk med  Enar Nordvik

Den äldsta besökaren på årsmötet ( Född 1931) har mycket att berätta om arbetslivet i forna tider. Elmer började jobba i skogen som 13-åring. Hoppas att vi kan fånga honom på film med en längre intervju när styrelsen lärt sig hantera den nyinköpta filmutrustningen.

Mer om Anna-Maria Rautios projekt om kockorna

"Projektet tillkom som ett resultat av att jag och Lars Östlund, professor
i Skogshistoria på SLU i Umeå diskuterade att kvinnor är
underrepresenterade i bilden av skogsbrukets utveckling. Dessutom hade jag
träffat f.d. kockor vid arbetet på Skogsmuseet och ville gärna veta mer
om deras erfarenheter. 
Som museum är det också viktigt för oss att berätta kvinnornas
historia och inte enbart männens. Dessutom var en förbättrad kost och
boende ett viktigt led i effektiviseringen av skogsbruket under 30-40
talet." berättade Anna-Maria.
Fotona på dessa kockor finns på  Skogsmuseet i Lycksele. Tyvärr utan utförlig information.
Bevisligen hände det att kockorna fick bära ved, även om det på många håll var männens uppgift att hålla dem med vad och vatten. 

Skogsbrukets glömda hjältinnor

Slutsatsen av föreläsningen av Anna-Maria Rautio om kockorna som arbetade i timmerkojor och baracker för att tillgodose skogshuggarnas behov av näringsriktig mat kan kanske sammanfattas så här :

Västerbottens skogskarlar under det tidiga 1900-talet var riktiga gentlemän. 

Det fanns också män i publiken som kunde gå i god för att kockorna behandldes med stor respekt. Det var naturligtvis ett hårt arbete med långa arbetsdagar och primitiva förhållanden över lag, men några sexuella trakasserier som de vi hör talas om idag förekom inte. Kanske berodde det på en bättre social kontroll, eller att männen var alldeles för uttröttade för att ens tänka på sådant? Möjligen förstod männen att det var bäst att hålla sig på god fot med kockan, ifall de inte skulle bli utan mat? Hur som helst så verkar det ha varit en god stämmning i timmerkojorna, att döma av de vittnesmål som framkom.
 Det fråntar ju inte historieberättare på olika nivåer en berättigad kritik över att så lite har berättats och dokumenterats om kvinnoras arbete i skogen. Så mycket bättre att vi fick ta del av en skoglig doktors forskning i ämnet "Kvinnor i skogsarbete" .
Det var ett ämne som verkligen intresserade norsjöborna. Stolarna i biblioteket blev snabbt besatta och bland publiken fanns även ett par som arbetat som kockor i skogen.  De kunde tala om vilka maträtter som kunde tillagas och serveras under de strängt kalla vintrar som var vanliga förr. Så mycket färska grönsaker kunde det inte bli fråga om, även om det var myndigheternas råd till nyutexaminerade kockor. Kolbullar , palt och köttsoppa var vanliga rätter, och till kvällsmat serverades förstås gröt. Fanns det en kallkälla i närheten av kojan, så kunde mjölken förvaras där, utan att frysa. I annat fall fick man nöja sig utan mjölk.

Elsa och Karin blev  föremål för Anna-Marias intresse för att få höra mer från de som verkligen var med

Tilläggas bör att träffen också utsåg vinnarna i tävlingen om vem som hittat det grövsta träden.

Kvällen avslutades med kaffe och äppelkaka bakat och serverat av Studieförbundet Vuxenskolans egen Anna.

Övriga samarbetspartners för kvällen var: Alla tiders Norsjö/ Skellefteå museum och Biblioteket/Norsjö kommun.

Stort intresse för hur det var förr i tiden

Fredagen den 22 september gästade Åke Edström, kulturdokumenterare från Glommersträsk, ett välbesökt möte i Petiknäs.

Efter en inledande fikastund visade Åke Edström ett urval av sina filmdokumentära berättelser om hur livet i bygden startade och växte fram.

Ett antal redskap som användes förr visades upp och kommenterades.

Ett 80-tal personer uppskattade aktiviteten som arrangerades av Norsjöbygdens berättare, Byaföreningarna i Mörttjärn och Rengård samt Petiknäs byamän i samarbete med Studieföreningen Vuxenskolan i Norsjö. 

Text: Nils-Erik Westermark 

En av hans filmer från Gallejaur  ( som devis tillhörde Norsjö kommun förut) och systrarna Karlssons liv finns att se här. Det är en inspelning från 1989 när den visades i TV. Värt att notera är att gårdarna användes i inspelningen av Ormens väg på hälleberget, och systrarnas reaktion på den händelsen.